Stanna upp
Då var det snart jul igen, ett år går så fort. Jag tycker verkligen om julen, särskilt tiden innan, alltså hela december. För mig känns det som att allt stannar upp lite grann och blir lite magiskt. Man tänker extra mycket på de man tycker om, funderar ut vad man ska köpa för klappar som passar var och en och så får man, för en gångs skull, rikta fokuset på någon annan än sig själv. Det är det bästa med julen. Att stanna upp. Att sätta värde på det som har betydelse.
Jag önskar att jag hade värdesatt allt i livet på detta sättet, varje dag. Tiden, hälsan, mina relationer, lugnet, arbetet, pengarna, skrattet, kreativiteten o.s.v. När jag tänker tillbaka på det jag fick uppleva i Tanzania så skäms jag verkligen. Jag skäms för mig själv och för hela vårt samhälle. Aldrig i mitt liv har jag träffat så lyckliga människor som de barn jag träffade i Tanzania. Och de ägde ingenting. Ingenting. Inte ens en familj. Eller en egen säng. Men de var lyckliga. Jag mår illa av att tänka på hur mycket vi konsumerar, och på bekostnad av vår natur och våra medmänniskor. Och jag vet att allt detta låter klychigt och kanske uttjatat, men det är så verkligt. Verkligheten är skrämmande, den är faktisk vidrig.
Vi svenskar behöver lära oss att alltid tänka en gång extra. När något händer så får vi en automatisk reaktion, en första tanke som vi inte kan styra. Men den andra tanken kan vi välja och det behöver vi vara medvetna om. Det finns tusen saker att gnälla över, men samma tusen saker kan vi vända till något att vara tacksam över.
Jag vill lära mig verklig tacksamhet och att värdesätta allt i livet högt. Prioritera det som betyder något och prioritera bort det som egentligen är tomt och meningslöst. Så för att få sann julefrid, stanna upp nu, koppla bort det som annars stjäl din energi - facebook, twitter, instagram, sms, oro, hets, stress... Och ge din dyrbara tid till någon som värdesätter den, som ser ditt verkliga jag.
God Jul, önskar Natalie.
